Viva Amiga - en recension

Publicerad 2018-05-10

Från att ha haft noll bra dokumentärer om Amiga så finns det nu två. Den ena av dem, Viva Amiga, hade premiär nyligen och när den släpptes på iTunes för köp så slog jag till.

Jisses så jag ångrar mig.

Den som förväntade sig ett komplett tidsdokument över en av världens mest fascinerande datorer kommer bli grundligt besviken. Istället blandas korta intervjusnuttar med oerhört kackiga 3D-animationer av datorer man faktiskt kunde ha filmat i verkligheten. Var det så svårt att få tag i en Amiga 1000 eller Amiga 2000 att filma av. Eller en gammal IBM PC eller en Macintosh?

Intervjusnuttarna är mer eller mindre informativa. Jason Scott, känd för att bland annat ha gjort BBS-dokumentären “BBS Documentary”, är med och får lägga ut texten ganska mycket. Till och med mer än exempelvis RJ Mical som var med och arbetade på Amigan. Korta filmsnuttar med Jay Miner, som anses vara Amigans fader, och andra dyker också upp men så snart det börjar bli intressant ska ännu en meningslös 3D-animation visas.

Jag ska inte trötta ut er mer utan summerar Viva Amiga på följande sätt: se den inte. Köp den inte. Den är inte värd din tid, eller dina pengar.

Världens första tweet

Publicerad 2017-12-12

Man kan ju undra om det är ett sammanträffande att den tecknade mannen på omslaget till Amiga World sitter och har texten “Tweet” på skärmen.

Sannolikt inte världens första tweet men kanske en (liten) inspiration till det framtida Twitter?

14 år sedan PowerMac G5 lanserades

Publicerad 2017-06-15

Idag är det 14 år sedan Apple lanserade vad de initialt hävdade var världens snabbaste 64-bitars arbetsstation, en utfästelse de snart tvingades ta tillbaka.

Prestandan var det dock inget fel på. De tre modellerna som lanserades, 1,6Ghz, 1,8GHz och 2GHz var alla baserade på PowerPC 970-processorn och de efterföljande drygt tre åren uppgraderades modellerna med dubbla processorer med allt högre klockfrekvenser. Vi var få som då tänkte på hur mycket ström de här maskinerna gjorde av med, och hur mycket värme de utsöndrade, men när Apple i oktober 2005 lanserade den sista generationen, som såldes fram till augusti 2006, var toppmodellen med dubbla 2,5GHz-processorer med två kärnor vardera utrustad med ett vätskebaserat kylningssystem. Prislappen för den maskinen var då 3299 amerikanska dollar, för övrigt, och under hela modellseriens livstid låg strömförbrukningen på mellan 420 watt och strax över 600 watt, vilket kan jämföras med efterföljaren Mac Pro som drog mellan 120- och 285 watt där den senare var värstingmodellen med dubbla 6-kärnors Xeon-processorer.

För det mesta var PowerMac G5 stabila maskiner utan större problem, men ett par modeller hade Apple det extra kämpigt med. Den första 1,6GHz-modellen hade problem med att hela datorn låste sig när man spelade en viss typ av videomaterial, exempelvis i en webbläsare. Att byta grafikkort hjälpte inte och Apple gjorde vad Apple gjorde bäst på den tiden - försökte tiga ihjäl problemet och raderade till och med alla diskussionstrådar i sitt webbforum där kunderna kunde diskutera Apples hård- och mjukvaror. Undertecknad var en av de drabbade kunderna som till slut fick sin modell utbytt mot en kraftfullare 1,8GHz-modellen som inte hade dessa problem. De vätskekylda PowerMac G5-modellerna visade sig efter ett par år ha stora problem med läckage vilket gjorde att kylmediet läckte ut på datorns moderkort och förstörde de komponenter som vätskan kom i kontakt med.

Att PowerMac G5-maskinerna var kraftfulla rådde det ingen tvekan om. Universitetet Virginia Tech byggde ett kluster bestående av 1000 PowerMac G5-maskiner som blev ordentligt omskrivet då det med en förhållandevis blygsam prislapp lyckades ta sig riktigt högt på topplistan över dåtidens superdatorer runt om i världen:

PowerMac G5 var rejäla datorer. Stabila, snabba och kraftfulla och blev också en revansch för Apple som halkat efter prestandamässigt med sina G4-baserade arbetsstationer. Dock var dagarna för PowerPC-processorerna redan då räknade då IBM visade noll intresse att arbeta fram en G5-processor som skulle gå att montera i en bärbar dator, vilket resulterade i att Apple fortsätte sälja PowerBook G4-datorerna längre än vad de borde.

Bytet till Intel-arkitekturen lät Apple ta alla sina datormodeller till helt nya nivåer och när man idag tittar tillbaka på PowerMac G5 så är det fortfarande en stabil, rejäl och robust maskin som man tyvärr inte kan göra jättemycket med, åtminstone inte om man vill köra Mac OS X där den sista versionen som stöder PowerPC-arkitekturen blev Mac OS X 10.5 “Leopard”.

The 8-bit Guy gjorde en film häromsistens där han försökte använda en PowerMac G5 som sin vardagsdator. Kul film att se: